Koppens innebandyblogg

Det är mycket nu. Plånboken är borta, julstressen är blytung i år. Men som tur E så har jag fått tag i en gästbloggare. Här kommer hans första alster. Luta Er tillbaka och njut av Niklas sköna beskrivning av sin gamla kultklubb.

Så här i jultid fick jag en förfrågan av min internet-kompis koppen att skriva en gästblogg i hans blogg. Något jag såg som en ära och självklart ställde upp på!! Men nu sitter jag här och inser att pressen är stor, lika stor som den va då jag som junior började träna med Fornuddens a-lag. Där man säkert kan diskutera sättet att träna med BARA två mål då vi va inne i Nacka sporthall. Men, då ska det sägas att två timmars tvåmål ofta kunde sluta med två tre mål. Så det va INTE läge försöka med en tunnel och sen inte jobba hem. Jag va alltid mycket mer trött efter dom träningarna än efter en junior match, ofta mer nervös också!

Vad har jag då för idrottsliga framgånger inom innebandyn, nja det är väl ganska glest med dom, har byggt sarg vid två sm-guld, suttit i sekritariatet och tagit tid på utvisningar med T-Fågels digital klocka som vid mer än 1 tillfälle slutade fungera och jag fick gissa hur mycket tid som va kvar på utvisningen... Funkar det så nu med? Vi hade visserligen ett riktgit bra juniorlag, med spelare som Conny Vesterlund, Peter Fischerström och Örjan Skogström, och så jag då... :-)

Fast jag spelade ju innebandy med Conny, Örjan och Peter redan på skolans fria tillval, med härligt sviktiga jolly klubbor, där jag för första gången fick se "blixtkobran" som Fischer kallade alla sina konster... Sen blev det mer organiserat då Fornudden startade sitt juniorlag. Där dock bara jag och Fischerström var med till att börja med. Det va ju dock bara Fischer som spelat innebandy på riktigt, så i vår första match mot Huddinge så åkte vi på torsk med 6-1, där vi ex hockeylirare sprang runt på hälarna och försökte med hockey finter, men jag fattade att Fischerström va bra på den här plats hockeyn. Han missade inte en brytning, plockade ner ALLA deras långbollar och va otroligt bra!

Tiden i Fornudden va riktigt rolig, vi hade ett skönt juniorlag ett riktigt kompisgäng, vilket ju min kännsla är att även vårat A-lag var. Visst fick man lite gliringar som junior, men man kände sig alltid välkommen och som en i gänget då man fick äran att vara med och träna.

Minnena från Fornudden tiden är många och roliga. Hur vi vid vissa hemmamatcher byggde sargen samtidigt som lagen värmde upp. Hur Matte Forslund gick runt i matchstället en hel turnering, som jag tror va stjärnkuppen. Eller T-Fågel som gjorde båda målen i en final, där han stängt två stora stark som uppvärming... Fornudden måste ju också varit det lag i innebandy historien som kunde reglerna bäst, hur många har dom inte tagit ut för för mycket vinkel, eller den absoluts skönaste för stor lagkaptensbindel... :-)

Men det jag minns mest är som sagt den otroligt bra stämmningen vi hade, och att man kände sig välkommen och va en i gänget. Hur vi efter våra sena träningar i nacka sporthall alltid åkte och käkade Mc Donalds efteråt och satt och snackade nån timme efteråt. Många skratt och gliringar fick man höra där...

Så, jag fick i alla fall vara med bygga sarg vid två Sm-Guld och träna med några riktigt sköna lirare som va otroliga vinnaskallar allihopa! Det är då mina meriter som platshockey spelare! Nu för tiden sitter jag mest och svär åt kameravinkeln under sändningarna, och försöker ta mig iväg och se några matcher live varje säsong, och så läser jag ett gäng bloggar för att hänga med och då är ju Koppens en av dom, där jag nu fått äran att gästblogga lite!

Hm, det va väl det jag kunde krama ur mig nu idag hoppas nu att herr Kopp tycker det är bra nog...

//Niklas